Låt dig inte luras av min lyriska rubrik. Jag kommer varken diskutera Shakespeare eller kärleksrelationer. Det vore förstås fint att producera vackra poetiska texter, men denna gång reflekterar jag kring uppdelade pojk- och flickgrupper och egna erfarenheter av genussensitivt (alt. könssensitivt) ungdomsarbete inom idrotten. För idrott är ju en form av ungdomsarbete.

När man arbetar med ungdomar på ett könssensitivt sätt, ges varje ungdom utrymme till att uttrycka sig själva utan att påverkas av de stereotypa förväntningar som finns om kön. Varje ungdom uppmuntras till att finna sitt eget sätt att vara flicka, pojke eller hen. För ett lyckat ungdomsarbete – också inom idrott, är det viktigt att ungdomar får vara delaktiga i att forma verksamheten. När det handlar om könsuppdelad verksamhet är det även här viktigt att diskutera frågan med ungdomarna, eftersom de kan ha en annan syn på saken än oss vuxna. All ungdomsverksamhet skall vara jämställd, jämlik och inkluderande.  

Könsuppdelade eller könsblandade grupper har inom skolidrotten länge diskuterats. I takt med att tiderna förändras går debatten hetare. Vad är bättre – uppdelad undervisning eller inte? Det finns både fördelar och nackdelar med båda varianter.

Förut ansågs det viktigt att gymnastiklektionerna hölls separata. Det är ingen konstighet med tanke på idrottens historia. Genom tiderna har idrott alltid utförts av män och det ansågs t.o.m. oetiskt och farligt för kvinnorna att idrotta. Fortfarande i början av 1900-talet var det ett undantag att kvinnor idrottade. När kvinnorna väl började idrotta var det främst estetiska grenar som ”föll sig naturligt” för dem. Därför ansågs det också viktigt att skolidrotten hölls separat. Det i sin tur har lett till att pojk- och flicklektionerna har formats väldigt olika, ända fram till 2000-talet.

Med tanke på att det finns både för- och nackdelar med skilda grupper tycker jag det är viktigt att fundera kring syftet och vad man vill åstadkomma med könsuppdelade grupper.

Positiva vibbar från en grupp energiska ungdomar. Det ger tränaren också en extra kick. Ungdomsarbete på idrottsfältet är givande och mycket roligt!

Fördelar

Fördelar med könsseparata grupper är att det kan ge en trygghetskänsla, vilket kan bidra till att diskussionsklimatet blir öppnare i en grupp där man själv kan identifierar sig med andra. Det är lättare att skapa s.k. frihetszoner där man inte påverkas av ett annat kön. Med tanke på att det finns olika förväntningar på flickor och pojkar kan det finnas behov av att diskutera dessa i trygga miljöer, för att luckra upp de traditionella könsmönstren.

En könsseparat grupp möjliggör också att flickorna tar mera plats på ett självsäkert sätt och förstärker flickors delaktighet och egenmakt (engelska ordet empowerment). Samhällets maktstrukturer och könsrelaterade förväntningar kan till synes leda till att flickorna har en mindre synlig roll i blandade grupper.

En könsseparat grupp kan också sänka hindren till att inkludera flickor vars religion inte tillåter idrott tillsammans med pojkar och män. En svårighet som ofta idrottsföreningar möts av när man startat integrationsverksamhet och flickorna nästintill saknas helt.

Nackdelar

Könsuppdelade grupper kan å andra sidan förstärka föreställningar och återskapa bilden av att pojkar och flickor tänker och beter sig olika. I en könsblandad grupp kan vi istället finna likheterna mellan könen. Detta förutsätter att tränaren också har ett normmedvetet förhållningssätt i sitt ledarskap. För det viktigaste är att vi aldrig ställer flickor och pojkar i position mot varandra (t.ex. delar in lagen enligt kön) och på det viset skapar en polarisering mellan könen.

En studie (McKenzie, Prochaska m.fl, 2004) där man jämförde elevernas fysiska aktivitetsnivå mellan sam- och särundervisning, visade att pojkar är lika aktiva under båda undervisningsformerna. Studien visade dock att flickornas aktivitetsnivå var lägre i särundervisning och högre i samundervisning. Skillnaden var också att flickorna ägna mera tid åt teknik under särundervisning, medan pojkarna ägna mera tid åt själva spelet.

Utesluter personer med könsöverskridande identitet

En tredje faktor, som är ytterst viktig att komma ihåg är att könsseparata grupper utesluter transpersoner. En könsuppdelning kan vara problematisk på många sätt, eftersom den grundar sig i föreställningen om tvåkönsnormen, dvs. att det bara finns två biologiska kön som ses som varandras motsatser. En annan problematik är att vi ser mycket från ett heteronormativt perspektiv. Det vill säga att vi utgår från att personer av samma kön trivs bäst ihop som vänner och att personer med olika kön dras till varandra. Så behöver det givetvis inte vara. Många kan känna sig tryggare i sällskap av det motsatta könet. Runt omkring oss finns det personer som inte är heterosexuella eller cis-personer*, som ofta upplever att de placeras i fel grupp.

Och när vi vill åstadkomma jämställdhet (och attitydförändringar) så är det ju tillsammans vi skall göra det. Inte var och en för sig själv. Barn och unga skall kunna arbeta tillsammans, lära sig att respektera och ta hänsyn till varandra och utföra aktiviteter tillsammans.

Egna reflektioner

Idrott är ett fantastiskt redskap som bidrar till att barn och unga utvecklar egenskaper som de har nytta av resten av livet. Barns känslomässiga förhållande till idrott skapas tidigt och därför är det viktigt att de blir bemötta på ett bra sätt från första början. En tränare och ledare har med andra ord en mycket avgörande roll i att skapa trygga och trivsamma idrottsmiljöer.

Av egna erfarenheter vet jag också att det är en utmaning att leda (stora) grupper. Det är intensivt i stunden och man gör sitt bästa för att bemöta och instruera alla. Utöver träningen lägger man dessutom mycket tankekraft i att fundera hur adepterna och grupperna mår.

För mig har värderingar som jämlikhet och normmedvetenhet varit viktiga ledord som format mitt tränarskap. Mycket har jag lärt mig av mina egna misstag. Jag har släppt grodor som inte är normkritiska och jag har inte alltid lyckats dra träningar där alla skulle få ta lika mycket plats. Men jag vet också att jag blir bättre så länge jag reflekterar kring vad jag gör och vilka normer jag själv sänder ut. Det är en process med andra ord.

Jag har själv erfarenhet av att leda både könsblandade och könsuppdelade grupper. Under min utlandsvistelse fick jag träna en idrottsgrupp där man avsiktligen gjort en könsuppdelning som man kallade FoB och FoG -grupper (Focus on Boys och Focus on Girls). 

För egen del var denna erfarenhet enbart positiv. Framförallt upplevde jag den fina gruppdynamiken och trygghetskänslan i gruppen som något alldeles speciellt. Det medförde i sin tur att jag kände mig trygg i tränarrollen och jag kunde sätta min energi på det väsentliga. Gruppens trygga samspel gav mig ett lugn och på det viset kunde även jag signalera ett lugn till gruppen. Fin symbios med andra ord.

Det var en fröjd att se hur de aktiva vågade ta plats och ge hundra procent under träningarna. Respekten var också hög mellan gruppmedlemmarna. Kanske hade jag tur med denna grupp, kanske inte?

Av denna goda erfarenhet förstår ni säkert varför jag har ett gott öga också till könsuppdelade grupper. Och för att tydliggöra så tycker jag att det finns behov av stödgrupper för både pojkar och flickor, liksom communitys för hbtqi-ungdomar. Men framförallt är det viktigt att fundera kring syftet med könsuppdelning och vad man vill åstadkomma med det. För mig är det viktigaste att varje deltagare skall få idrotta jämställt. 

Saara Norrgrann

*Cisperson är en person vars könsidentitet är inom normerna för det kön som registrerades vid födseln. Alltså en som inte är en transperson.

Vill du läsa mera om begrepp när du diskuterar hbtqia+ frågor kan du bekanta dig med Regnbågsankans ordlista: https://www.regnbagsankan.fi/utbildning/fakta-om-hbtiq/ 

Källa till forskning: McKenzie, Prochaska, Sallis, LaMaster, 2004 https://www.researchgate.net/publication/297930512_Coeducational_and_single-sex_physical_education_in_middle_schools_Impact_on_physical_activity 

På bilden ger Saara instruktioner inför träningen.

Bilden är tagen av Toni Brown.